Om hur en aggressiv konkurrent hinner före just
när Televerket har utlyst sin NMT-premiär.
Televerkets officiella NMT-premiär bestämdes ske i Televerkets växelstation i Hammarby, där den första MTX:n var placerad, och datumet till den 1 oktober 1981. Kommunikationsminister Claes Elmstedt vidtalades för att i närvaro av generaldirektörerna för de nordiska televerken ringa det första officiella samtalet.
Men mycket skulle hända före det.
Den 1 september 1981 blev Saudiarabien först med att ta i bruk NMT. Bakom detta låg en affär som LM Ericsson i samarbete med Philips hade vunnit i Saudiarabien – det var det största kontrakt som någonsin hade tecknats i telekomvärlden. Affären gällde byggande av ett helt nytt fast nät i landet. En av de tilläggsbeställningar som följde gällde ett mobiltelefonnät i de tre största städerna.
Turligt nog för LM Ericsson hade bolaget ju nyligen beslutit att utveckla den mobila växeln MTX. Snabbt och effektivt fick Saudiarabien nu ett mobiltelefonnät med världsledande teknik.
De nordiska televerken kunde inte klaga på att det. De hade ju medvetet inbjudit världen till att ta för sig av tekniken. Däremot kom en annan sak att störa humöret. En vecka före Televerkets NMT-premiär lanserade en konkurrent mobiltelefoni i Sverige.
Förhistorien var lång. Sverige hade i motsats till de flesta länder aldrig etablerat något formellt monopol för televerksamhet. I praktiken hade det heller inte behövts. 1918 köpte det dåvarande Telegrafverket nätet från den enda
kvarvarande större privata konkurrenten, Stockholms Allmänna Telefon, och kunde i kraft av sin ställning styra verksamheten i stort enligt eget gottfinnande.
Just 1918 hade Telegrafverket också fått en radiobyrå, som framför allt hade att bestämma över radiofrekvensernas användning. De första tillstånden för radiotelefoni gavs på 1930-talet för polisen, taxi, åkerier och andra.
Men den riktiga pionjären blev Wikanders Ur & Optik i Jönköping som 1964 fick operatörsområde med manuell koppling av telefonsamtalen.
Stenbeck kliver fram
Femton år senare, efter många turer och fusioner, drevs mobiltelefonverksamheten av företaget Företagstelefon
AB. 1980 köpte företaget sin största konkurrent och samlade därigenom på sig sammanlagt 1.900 abonnenter. Med detta hade Företagstelefon förköpt sig, men räddades av ett företag vid namn Kinnevik. Huvudägaren hette Jan Stenbeck.
Stenbeck hade större ambitioner än detta. I USA hade han grundat bolaget Millicom 1979 med avsikt att söka de licenser för mobiltelefoni som småningom förväntades bli utbjudna där. Då licenserna lät vänta på sig satsade Stenbeck på Sverige. I oktober 1980 ansökte Comvik, lanserat av Stenbeck, om att få driva ett automatiskt mobiltelefonsystem med de frekvenser som Företagstelefon använde.
Televerket vägrade, men Comvik överklagade och fick rätt att ansluta sitt system till det allmänna telefonnätet – på villkor att mobilnätet drevs manuellt. Våren 1981 fick Comvik sina radioväxlar för manuell drift godkända av Televerket – de krav som ställdes beskrivs som så hårda att inte ens verkets egen testutrustning alltid räckte till.
Och nu öppnade Comvik under buller och bång alltså mobiltelefoniverksamhet en vecka före Televerket. Betoningen låg på låga priser och på kunder i det tättbefolkade Stockholmsområdet, där lönsamhet var lättast att nå. Sverige kom genom detta att bli först i världen med konkurrerande operatörer inom mobiltelefonin.
Under lång tid var tonläget spänt mellan de två konkurrenterna. Tele-
verket fick fullt flankstöd av Ericssons VD Björn Svedberg, som i ett brev till regeringen framhöll att en snabb utveckling av NMT skulle bidra till att trygga sysselsättningen i Sverige.
Det som aldrig berättades utåt var att de två fienderna i tysthet förhandlade. Televerket satt nämligen med flera hundra telefonister i det manuella mobilsystem, MTD, som Televerket hade drivit sedan 1971. I och med NMT skulle de småningom bli utan arbete.
”Frågan var om Comvik skulle kunna ta över dem och erbjuda avancerad sekreterarhjälp till företag och andra kunder. Villkoret var att Comvik skulle göra detta genom NMT-nätet – och samtidigt avstå från sitt eget. Samarbetet föll på målsnöret”, säger Bo Magnusson, som var affärsansvarig för de
landmobila teletjänsterna på Televerket Radio vid denna tid.
Underskattad efterfrågan
Hur stort skulle NMT bli? Inför premiären 1981 gav Bo Magnusson prognosen en halv miljon abonnenter i Norden inom tio år.
”Alla skakade på huvudet. Vi fick veta att vi skulle återkomma men inte med vilt önsketänkande utan med realistiska siffror. Då beslöt vi räkna baklänges över en tioårsperiod. Hur många abonnenter krävdes för att med acceptabel avkastning finansiera de investeringar som behövdes för att bygga ut och driva nätet? Vi kom till 45.000 och lade fram det. Den siffran presenterades sedan som Televerkets officiella prognos”, säger Bo Magnusson.
Ett problem var olöst vid premiären – det var svårt att få tag på telefoner. Typgodkännandet av dem drog ut på tiden med följd att återförsäljarnas utbud i början var ytterst begränsat. Däremot fungerade tekniken som den skulle vid NMT-premiären.
I Osloområde togs NMT i bruk den 10 november 1981 och i Danmark i januari 1982.
I Finland kom den sena beställningen av MTX, alltså växeln till NMT, att i någon mån försena premiären. Den installerades för tester i Lahtis i december 1981 och togs i kommersiellt bruk den 1 mars 1982. Den högtidliga invigningen skedde på Byggmästarnas hus i Helsingfors och ackompanjerades av en
större annonskampanj. Att NMT artade sig till succé märktes snart. 1982 var abonnenterna i Norden sammanlagt 35.000 och trafiken växte mer än prognosen.
I september 1982 introducerades roaming över landsgränserna – en världsnyhet. Eftersom länderna hade olika nummerplaner och utlandsprefix, fick abonnenten själv med en brytare på telefonen ställa in i vilket land han eller hon befann sig.
Under 1983 steg antalet abonnenter i Sverige till 45.000, det antal som officiellt hade prognostiserats till år 1990. Prognosen skrevs upp till 100.000.
Cellindelning
De facto blev NMT-näten snart överlastade i alla de nordiska länderna. Under
