Tolv milstolpar för det företag som Lars Magnus Ericsson grundade 1876.
1. Lars Magnus Ericsson konstruerar en egen telefonvariant, med spiralmikrofon, i slutet av 1880. Den gör snabbt succé i Gävle, Bergen och andra städer och övertygar honom om att han ska lämna mångsyssleriet och fokusera på telefonbranschen.
2. Lars Magnus Ericsson besluter att satsa på världen utanför Sverige. Saken aktualiseras när Telegrafverket inleder egen produktion av teleutrustning 1891 och blir akut då Stockholms Allmänna Telefon, som leds av gamle samarbetskumpanen Henrik Thore Cedergren, gör samma sak 1896. Plötsligt är Sverige stängt som marknad för Lars Magnus.
Lars Magnus förbereder i det här läget flytt till St Petersburg och köper tomt och uppför en storfabrik där. Han skickar ut försäljningsagenter på äventyrliga resor över hela världen.
3. Lars Magnus återerövrar Sverige som företagets ’hemland’. Bakgrunden är de koncessioner för telefondrift i Moskva och Warszawa som Cedergren vinner i november 1900. Ställd inför fakta inser Cedergren att hans egen fabrik inte klarar leveranserna. Lars Magnus ger bud på fabriken och har därmed åter en svensk plattform att arbeta från.
4. Under hela 1900-talet är relationen mellan företaget LM Ericsson och det svenska televerket som den mellan två rivaliserande syskon. En avgörande händelse är att Marcus Wallenberg, företrädare för den ena huvudägaren, i september 1969 på televerkets initiativ intervenerar och driver fram samarbetet om utveckling av en digital växel i Ellemtel. Så föds, när målet är att hitta en lösning som ska kunna användas för disparata syften, framgångsprodukten AXE.
5. Åren 1969–1981 utvecklar de nordiska televerken mobiltelefonsystemet NMT (Nordisk Mobiltelefon). Systemarkitekturen är överlägsen allt annat i branschen, tekniken är ’högintelligent’ och roamingfunktionen världsunik. NMT lägger grunden till dagens mobiltelefoni – men LM Ericsson är på vippen att missa tåget. Bolaget går med på att anpassa AXE för NMT-systemen först efter att ha släpats till altaret av kunden.
6. Sedan tar Åke Lundqvist vid. Först med konceptet att SRA och LME tillsammans ska sälja hela mobilsystem, med AXE som kärna. Avgörande är det tillfälle 1981 då han bokstavligen slår nävarna i bordet hos det holländska televerket och övertygar denna kund om en sådan affär.
7. Nästa sak är Åke Lundqvists beslut i januari 1982, mot koncernledningens vilja, att SRA ska försöka sälja mobiltelefonsystem i USA. På rekordtid lär sig SRA den amerikanska mobilstandarden AMPS, anpassar sin utrustning för den och tar 30 procent av den amerikanska marknaden.
8. Nästa milstolpe blir de tester som Groupe Spécial Mobile låter göra i Paris runt årsskiftet 1986–1987 inför beslutet om GSM, den europeiska 2G-standarden. I korthet vinner Norden över de tyskfranska konkurrenterna, mycket beroende på det systemtänkande som kan överföras från NMT. LM Ericsson och Nokia har detta i sina ’gener’ och blir de stora 2G-vinnarna bland leverantörerna.
9. Tolv år senare, den 29 januari 1998, segrar Jan Uddenfeldt, teknikchef på Ericsson, tillsammans med Yrjö Neuvo, teknikchef på Nokia, i standardslaget om 3G. Också detta avgörs i Paris, vid ett stormigt möte där Uddenfeldt och Neuvo övertygar den stora majoriteten av världens teleoperatörer om sitt koncept WCDMA, vidareutvecklat från GSM.
10. 3G-hysterin strax efter millennieskiftet är i färd med att störta stora delar av telekomindustrin i fördärvet. Genom en nyemission i en samlad insats ledd av de svenska huvudägarna räddas Ericsson sommaren 2002.
11. Med Carl-Henric Svanbergs tillträde som VD och ledamot i styrelsen börjar maktstrukturen förändras i koncernen. Svanberg gör slut på ’förläningssystemet’, centraliserar processerna och initierar en kulturrevolution där målet är att alla medarbetare ska inkluderas i strategiarbetet. Vid sitt första styrelsemöte driver han nästan med hot om avsked igenom ett stort besparingspaket. Det lägger grunden till en lönsamhet som Ericsson aldrig haft förr.
12. I november 2007 avgörs det fjärde standardkriget, om 4G, när den amerikanska operatörsjätten Verizon överger det konkurrerande spåret och väljer Ericssons koncept Long Term Evolution, LTE. Med detta är vägen för första gången i historien öppen för en framtida gemensam världsstandard.
Läs utdraget ur boken om Ericssons hemlighet.