Ericssons hemlighet

Vad är Ericssons hemlighet?

I de många teknikkrigen grundar sig Ericssons (och Nokias) framgångar i hög grad på ett nordiskt ’mindset’. Styrkan ligger i kulturen. Man är inställd på att bygga lösningar som kan användas av alla. Slutanvändarna är ’vanligt folk’. Tekniken ska fungera tryggt och säkert och odramatiskt.

Vi kallar värdegrunden nordisk eftersom den uppenbart är bärande i alla de nordiska länderna. Montesqieu lokaliserade 1748 ”frihetens källa” till de nordliga länderna i Europa. I de kärva livsbetingelserna där var det en överlevnadsfaktor att använda resurserna väl och att lita på individen.

I ett hårt klimat behöver man klara att lösa problemen själv – och samtidigt alltid vara beredd att samarbeta och ta emot hjälp. Man vinner på en praktisk läggning – och en prestigelös attityd. Genom att dela med sig av kunskap får man kunskap i retur och förbättrar sina chanser. Det är inte acceptabelt att tjuvhålla på information. Resurserna ska kunna användas av alla.

Följaktligen är tillförlitlig och tillgänglig information en överlevnadsförstärkande faktor. Transparens, saklighet och undvikande av verbalt krumbukteri ger bättre förutsättningar. En grupp av människor innehar en bredare uppsättning av kunskaper och förmågor än en enskild individ.

Med den utgångspunkten landar man på ett självklart sätt i open source-tänkandet och hållningen att patent och immateriella rättigheter ska hanteras på det rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande sätt som beskrivs i konceptet FRAND.

”Alla ska med” är ett slagord som med obetydliga nyansskillnader används av båda de politiska blocken i Sverige. När Ericsson med Carl-Henric Svanberg fick en VD som verkligen såg till att vara ledare, var det föga förvånande just detta han byggde på. Det handlar om att få alla med sig och att rikta allas energi åt samma håll. För att lyckas med det måste ledaren vara en del av sitt budskap och leva det.

Framtiden?
Om den hyllning vi ägnar de nordiska telehjältarna ger uppfattningen att vi tror att de är smartare än sina teknikkolleger i övriga världen, så är det missvisande. De är varken mer eller mindre smarta än några andra, däremot har de gång på gång varit bäst på att lösa problem i telekomvärlden när det verkligen har gällt.

Som vi skrivit handlar det om att de har sökt lösningar på gedigen grund. Denna hållning har hjälpt dem även när det varit bråttom. Exempel på detta är SRA:s förmåga att klara kraven i den amerikanska AMPS-tekniken i åttiotalets början och Ericssons och Nokias förmåga att utveckla små GSM-telefoner – med en metod som Nokiamannen Heikki Ahava kallar ’quick and dirty’.

Gång på gång har Ericsson och Nokia hittat lösningar som anpassat olika system och approacher till varandra. Ericsson har gjort detta globalt i hundra år, Nokia bygger på en hundraårig tradition i Finland, skapad av konkurrensen mellan landets många små telefonbolag. När Fyns kommunala telefonbolag 1982 gjorde ett studiebesök i Finland, fann man att av de omkring 300 register- och linjesignalsystem som fanns i världen användes 130 i det finländska telenätet.

Det är ingen tvekan om att den amerikanska kulturen präglas av kreativitet, driftighet och dynamik, men när det gällt telekomtänkande har det nordiska konceptet vunnit. Den amerikanska attityden befrämjar solitär hållning, kortsiktighet och slutna och patentlåsta lösningar. Den nordiska attityden befrämjar samarbetsattityd, långsiktighet och öppenhet.

Betyder detta att det nordiska konceptet kommer att vinna också i framtiden?

Det beror på nordborna själva. Ingenting säger att de lösningar, produkter och affärer som skapat framgång hittills också kommer att skapa framgång i morgon. Tvärtom måste varje ny seger vinnas för sig. Under ständig omprövning av arbetssättet.

Kanske är Ericssons största risk att alltför många börjar tappa engagemanget efter en period av globalt ledarskap och stabil lönsamhet. Det har hänt förr. Senast drog kusinerna i källarfirman på andra sidan stan ut och erövrade världen på nytt. Men vem garanterar att en ny källarfirma står redo?

Det långsiktiga vinner över det kortsiktiga. Öppenhet vinner över protektionism. Det enkla vinner över det komplicerade. Ledarskap som utgår från att alla ska med är starkare än ett ledarskap som bara involverar utvalda. Kultur vinner över strategi.

Svenolof Karlsson Anders Lugn

Läs om de tolv viktigaste händelserna för Ericsson.