Vilka drivkrafter styr oss?
Hur påverkas ledaren av makten?
Hur får man arbetet och det egna livet att gå ihop?
De existentiella frågorna är eviga, men svaren behöver alltid formuleras här och nu. Vilka drivkrafter styr människor som söker sig till ledaruppdrag? Hur hanterar ledaren den ensamhet som ledarrollen innebär? Hur påverkas ledaren av makten? Vad är livets mening? Hur får man arbetet och det egna livet att gå ihop?
I boken ”Leva, leda” beskriver Louise Linder betydelsen av att ge plats för dessa frågor. Med många exempel ur verkligheten på svenska arbetsplatser beskriver hon vad de existentiella frågorna innebär i en organisation – och den kraft som frigörs, om frågorna ges utrymme.
”Leva, leda” har vuxit fram i samtal med tre ledande företrädare för svenskt näringsliv: Hans-Erik Andersson, Marie Ehrling och Carl-Henric Svanberg. De beskriver livsfrågornas betydelse i deras eget ledarskap. Det ingår, säger de, i en ledares ansvar att ge utrymme för livsfrågorna både för egen del och för medarbetarna.
Louise Linder är präst i Svenska kyrkan och följer där människan från vaggan till graven. Inom ramen för det egna företaget Prästbyrån AB har hon länge arbetat med de existentiella frågorna i arbetslivet.
Boken ”Leva, leda” har redigerats och projektletts av Svenolof Karlsson på Storkamp Media. En mer utförlig beskrivning av ämnet ges på www.levaleda.se, där boken även kan beställas.
Mediakommentarer
Tidningen Affärsvärlden uppmärksammar boken ”Leva, leda” på sex sidor och citerar den utförligt.
”När tre personer i näringslivets toppskikt visar att de tar frågor som: ’Vad är våra drivkrafter? Hur hanterar du att vara så uppburen? Tänker du på döden? Vad är meningen med livet?’ på allvar – och att de ser just dessa frågor som en viktig del i ledarskapet säger det något om ledarskapet i dag”, kommenterar tidningens redaktör Linda Vikström.
Dagens Industri uppmärksammar ”Leva, leda” för att den ”avslöjar” dolda sidor hos Carl-Henric Svanberg, Marie Ehrling och Hans-Erik Andersson. Bland annat lyfter tidningen fram att Svanberg i boken berättar om hur han hanterar att vara ständigt uppburen och återger hans beskrivning av hur han var ”något av en popstjärna” som ung.
Svenska Dagbladet konstaterar att de existentiella frågorna ofta kommer i skymundan och citerar i det avseendet Hans-Erik Andersson: ”Det är ytterst relevanta frågor, men det pratas sällan om sådant i näringslivet. Det är mycket lättare att prata om finansiella nyckeltal.” Marie Ehrling kommenterar i SvD ”att det i arbetslivet är tuffare än det nödvändigtvis måste vara” och framhåller att hon själv ”försökt skapa utrymmen för sin egen tid, just för att kunna reflektera”.