Energidebatten i Sverige är som en skönhetstävling. Vad tycker du bäst om, vindkraft eller kärnkraft?
Men det centrala problemet är ett helt annat. Elsystemet går i otakt och marginalerna krymper. För att upprätthålla driftsäkerheten begränsas elsystemet på ett omfattande sätt. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har detta i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. Den fortsatta utbyggnaden av elproduktionen är hotad.
I boken ”Elsystemkrisen” beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.
Boken är tillgänglig i bokhandeln från och med den 14 juni 2022.
Vad debatten borde handla om
Ställs frågan fel, blir också svaret fel. Man löser inte problemet, om man inte identifierar vad problemet är. Men i energidebatten är det just det som blivit fallet. Fokus ligger fel.
Den kritiska fråga som gäller alla kraftslag och alla delar av landet handlar om driftsäkerheten och feltåligheten i elsystemet.
Detta avspeglas i att överföringsbegränsningarna i det svenska elsystemet under senare år blivit allt större. Den systemansvariga stamnätsoperatören har av driftsäkerhetsskäl i allt större skala tvingats stoppa elflöden både inom Sverige och i sammanlänkningarna med grannländerna. Ingreppen är så långtgående att de tidvis styrt vilka enskilda kraftverk som varit i drift och vilka som inte varit det.
Elpriset sätts därigenom numera även indirekt av driftsäkerhetskriterier. Begränsningarna i det svenska elsystemet är så drastiska, att de påverkar elpriset i hela Norden.
För inte så länge sedan var det svenska elsystemet ett av de mest robusta i världen. I dag framstår elsystemets dåliga prestanda som ett allvarligt hinder i det ambitiösa elektrifieringsprojekt som Sverige gått in för.
Energidebatten har på denna centrala punkt inte hängt med den faktiska utvecklingen av elsystemet. Det är det den här boken vill råda bot på. Det är inte en bok om vilka kraftslag som energipolitiken bör fokusera på. Det handlar om vilka förmågor samhället behöver för en effektiv elektrifiering.
Alla kraftslag sitter i samma båt. Alla kraftslag upplever nu samma elsystemkris.
Boken bygger på intervjuer som jag under senare år gjort med nyckelpersoner i energibranschen i Sverige och de nordiska grannländerna – och framför allt med Maja Lundbäck, Carl Berglöf och Henrik Svensson.
De tre nämnda är alla ingenjörer med särskild sakkunskap om elsystemet. De är approcherade av mig för det här bokprojektet och är i vissa partier av boken närmast att betrakta som medförfattare. Under en längre tid har vi fört en fördjupad gemensam diskussion och även sammanträffat till ett heldagsseminarium, där många av bokens frågeställningar behandlades.
Bokens innehåll kan till delar kännas igen från artikelflödet på energisajten Second Opinion. Materialet är dock inte identiskt och en hel del är utformat speciellt för den här boken. Det övergripande temat sammanfattas i bokens titel.
För att energidebatten ska hamna rätt behöver den utgå från elsystemet och dess logik. Varje annat sätt att närma sig energifrågorna innebär en risk att fastna i villospår.
Svenolof Karlsson
Maja Lundbäck är operational framework senior specialist på ENTSO-E i Bryssel. Bakgrund som förändringsledare på Svenska kraftnät och chefsingenjör i Försvarsmakten. Civilingenjör i energisystem från Uppsala universitet.
Carl Berglöf är kärnkraftsexpert vid Energiföretagen Sverige med bakgrund från Vattenfalls kärnkraftsverksamhet. Teknologie doktorsexamen i fysik från Kungliga Tekniska högskolan.
Henrik Svensson är kraftverkschef för Karlshamnsverket och vd för Unipers bolag för termisk kraftproduktion. Har maskiningenjörsexamen och 25 års erfarenhet av olika ledande befattningar i branschen.
Svenolof Karlsson är verksam som journalist och författare i Sverige och Finland. Tidigare chefsjobb på bland annat Nordiska rådet och Journalistgruppen. Till utbildningen humanist från Åbo Akademi.