AV BJÖRN ROSENGREN
I AUGUSTI 1737 framlade astronomen och matematikern Pierre-Louis Moreau de Maupertuis inför den franska vetenskapsakademin bevis för att jorden var tillplattad vid polerna. Under nästan ett år hade han och hans forskningsexpedition vistats i Norrbotten för att göra de avgörande mätningarna om ”jordens figur”. Resultatet väckte oerhörd uppmärksamhet och avgjorde en gammal vetenskaplig tvist mellan Descartes och Newton i den senares favör.
Vistelsen i Tornedalen 1736-1737 blev en dramatisk och fascinerande upplevelse för de franska forskarna. De upplever kyla så sträng att snön inte smälter under elden och konjaksflaskorna fryser. Snön begraver husen i snö. De får vara med om att i förfärande hastighet åka i pulkor bakom renar. På kvällarna idkar de livligt sällskapsliv och vinner betydande framgångar bland de vackra norrbottniska flickorna.
De hör också mycket om Jukkasjärvi, som mitt i vintern förefaller vara en samlingsplats för hela världen. Sommartid är Jukkasjärvi världens ensligaste ställe, men på vintermarknaden samlas man här för affärer, politik och umgänge.
ÖVER TVÅHUNDRAFEMTIO ÅR efter Maupertuis expedition, i början av 1990-talet, var Jukkasjärvi ett ställe som många fortfarande kunde tänka sig att kalla världens ände. Inte många bodde kvar på orten. Jukkasjärvi var urtypen för en glesbygd, under en stor del av året kännetecknat av snö, is och kyla, naturresurser som enligt allmän mening var av absolut inget värde.
I dag är Jukkasjärvi åter en plats där alla samlas – just tack vare snön, isen och kylan. På några få år har en hel värld av snö och is skapats. Hotell, bar, kyrka, galleri, konstföremål, möbler, dricksglas – och en mängd andra produkter och kringverksamhet av skiftande slag. En hel teknologi baserad på snöns och isens möjligheter håller på att utvecklas. På universitetsnivå i Norrbotten har introducerats en ny särskild utbildningslinje, arctic engineering, för snö- och isbyggande. På flera andra håll i världen hakar man på och utvecklar egna isprojekt.
Också i ekologiskt avseende har Jukkasjärvi visat på nya möjligheter. Den rena isen här är från kretsloppssynpunkt det yppersta materialet. Den smutsar inte ned och lämnar inga spår.
MEN SNÖN OCH isen erbjuder ännu en dimension, för kommunikation. Snö och is håller på att upptäckas också som medium. Alla som besöker ishotellet upplever att is förmedlar något i sig själv. Is bryter ljus på ett sätt som inget annat medium kan. Is förmedlar ett budskap om utsatthet och förgänglighet, om transparens och klarhet, om behovet av ödmjukhet hos människan inför naturens element.
Från att ha haft ställning som världens ände har Jukkasjärvi i stället blivit ett snöns och isens Silicon Valley, en världens mittpunkt för dem som söker upplevelser. Vart tredje flyg till Norrbotten är vintertid fyllt av passagerare som bara har ett syfte med sin resa till Norden: att – likt överste Aureliano Buendía i Gabriel García Márquez ”Hundra år av ensamhet” – en gång få uppleva isen.
I DENNA BOK berättas om kraften i en idé. Det är en berättelse om hur idéer kan förändra världen, både mentalt och i högst konkret mening. Det är också en berättelse om hur det geografiskt perifera hör ihop med världens centra. Jukkasjärvi ligger inte längre långt borta, utan håller i snabb takt på att etablera sig som en centralort i 2000-talets världsbild.